Avresa
Efter allt Lukas skitsnack om Singapore o trav skall jag forsoka mig pa att skriva om de tva handelserika dagarna som han faktiskt har glomt att aterberatta.
Den 14 september 2009 var den stora dagen, dagen da jag och Lukas skulle lamna Sverige pa obestamd framtid. Dagen borjade ganska tidigt da jag inte hade borjat packa min vaska och kande att det inte var allt for mycket tid att spela med. Vaskan packades och en lunch fortardes innan vi lite forsenade gav oss ivag till arlanda. For er som undrar sa maste jag faktiskt ge mig sjalv overbetyg i vaskpackning, jag har trots de fa timmar jag hade pa mig att packa bara kommit pa en sak som jag saknar hittils:mitt dykcert.
Val pa arlanda sprang vi glatt ovetande mot den tomma incheckningsdisken for att checka in varat bagage ca 1.30 innan flyget gick. Vid incheckningsdisken fick vi dock det hogst chockerande beskedet att vi inte skulle fa komma med flyget om vi inte kunde bevisa att vi hade en flygresa ut ur singapore, vilket vi saklart inte hade. Reglen om en dokumenterad utresa hade vi hort rykten om i lander som Thailand men inte hort ett knyst om i Singapore. For att vara pa den sakra sidan hade vi anda kollat upp och fatt veta att det inte behovdes. Sa jag passar nu pa att skicka en kanga till diverse resebolag, oinformativa internetsidor och dumma ambassadorer.
Efter att den forsta chocken vid incheckningsdisken hade lagt sig o pulsen hade stigit atskilliga slag i minuten kunde jag o Lukas anda behalla is i magen o skynda oss till narmaste dator och bestalla en resa fran Singapore till Kuala Lumpur den 20 sepember. Bokningen gick inte helt felfritt med nervosa hander, manga viljor och feltryckande hander vid tangentbordet men lyckades anda genomforas med viss hjalp av Bjorn och lite smapengar fran mormor. Nar det var ca 30 min kvar till avgang hade vi lyckats checka in varat bagage och tagit oss igenom sakerhetskontrollen.
Pa planet hade vi hoppats pa att kunna skjunka ned i stolarna och pusta ut och lata pulsen ga tillbaka till det normala for att undvika en tidig hjartdod men sji fick vi och mardrommen fortskred. Vi hamnade brevid en gallskrikande unge tillsammans med hennes mamma. Ungen skrek konstant 20 minuter i strack. Vilket fick ett oforstaligt manga arga blickar pa mig ich Lukas och ett gallt pipande ljud i orat som resultat.
Precis nar vi hade kommit upp i luften och skyltarna med sakerhetsbaltet hade slackts vande turen till varan fordels. Flygpersonalen flyttade da pa ungjaveln och hennes mamma, jag och lukas fick ett ledigt sate mellan oss och det serverades en kycklingfyllt aubergine med ris och en kall tuborg till middag. Resten av flygnignen avnjots med en god bok och en turkisk film.
I Istanbul holl flytet i sig och jag navigerade oss genom kilometerlanga korridorer fram transit disken och vidare upp till en gigantisk avgangshall med de storsta duty free butikerna jag sett. Dar tilllbringade vi varan timme innan det var dags att boarda nasta plan och de vantande 11 timmarna till Singapore.
Tro det eller ej men gudarna log mot oss aven denna gang, jag och Lukas fick tva saten var, egna tv-skarmar med dusstals hogaktuella filmer, tv-spel sa att det rackte och blev over och mer funktioner an vad man hann med att anvanda. Jag kanske inte behover namna att de 11 timmarna pa det har planet kandes som om de gick snabbare an en tagresa till Ljusdal.
Nar vi hade landat i Singapore gick allting som pa rals och vid hittade hotellet direkt, checkade in och gjorde stan i varan lilla stadsdel innan vi deckade runt midnatt
'Singaporiansk" tid.
Jag halsar alla dar hemma en skon helg.
Mattias
Den 14 september 2009 var den stora dagen, dagen da jag och Lukas skulle lamna Sverige pa obestamd framtid. Dagen borjade ganska tidigt da jag inte hade borjat packa min vaska och kande att det inte var allt for mycket tid att spela med. Vaskan packades och en lunch fortardes innan vi lite forsenade gav oss ivag till arlanda. For er som undrar sa maste jag faktiskt ge mig sjalv overbetyg i vaskpackning, jag har trots de fa timmar jag hade pa mig att packa bara kommit pa en sak som jag saknar hittils:mitt dykcert.
Val pa arlanda sprang vi glatt ovetande mot den tomma incheckningsdisken for att checka in varat bagage ca 1.30 innan flyget gick. Vid incheckningsdisken fick vi dock det hogst chockerande beskedet att vi inte skulle fa komma med flyget om vi inte kunde bevisa att vi hade en flygresa ut ur singapore, vilket vi saklart inte hade. Reglen om en dokumenterad utresa hade vi hort rykten om i lander som Thailand men inte hort ett knyst om i Singapore. For att vara pa den sakra sidan hade vi anda kollat upp och fatt veta att det inte behovdes. Sa jag passar nu pa att skicka en kanga till diverse resebolag, oinformativa internetsidor och dumma ambassadorer.
Efter att den forsta chocken vid incheckningsdisken hade lagt sig o pulsen hade stigit atskilliga slag i minuten kunde jag o Lukas anda behalla is i magen o skynda oss till narmaste dator och bestalla en resa fran Singapore till Kuala Lumpur den 20 sepember. Bokningen gick inte helt felfritt med nervosa hander, manga viljor och feltryckande hander vid tangentbordet men lyckades anda genomforas med viss hjalp av Bjorn och lite smapengar fran mormor. Nar det var ca 30 min kvar till avgang hade vi lyckats checka in varat bagage och tagit oss igenom sakerhetskontrollen.
Pa planet hade vi hoppats pa att kunna skjunka ned i stolarna och pusta ut och lata pulsen ga tillbaka till det normala for att undvika en tidig hjartdod men sji fick vi och mardrommen fortskred. Vi hamnade brevid en gallskrikande unge tillsammans med hennes mamma. Ungen skrek konstant 20 minuter i strack. Vilket fick ett oforstaligt manga arga blickar pa mig ich Lukas och ett gallt pipande ljud i orat som resultat.
Precis nar vi hade kommit upp i luften och skyltarna med sakerhetsbaltet hade slackts vande turen till varan fordels. Flygpersonalen flyttade da pa ungjaveln och hennes mamma, jag och lukas fick ett ledigt sate mellan oss och det serverades en kycklingfyllt aubergine med ris och en kall tuborg till middag. Resten av flygnignen avnjots med en god bok och en turkisk film.
I Istanbul holl flytet i sig och jag navigerade oss genom kilometerlanga korridorer fram transit disken och vidare upp till en gigantisk avgangshall med de storsta duty free butikerna jag sett. Dar tilllbringade vi varan timme innan det var dags att boarda nasta plan och de vantande 11 timmarna till Singapore.
Tro det eller ej men gudarna log mot oss aven denna gang, jag och Lukas fick tva saten var, egna tv-skarmar med dusstals hogaktuella filmer, tv-spel sa att det rackte och blev over och mer funktioner an vad man hann med att anvanda. Jag kanske inte behover namna att de 11 timmarna pa det har planet kandes som om de gick snabbare an en tagresa till Ljusdal.
Nar vi hade landat i Singapore gick allting som pa rals och vid hittade hotellet direkt, checkade in och gjorde stan i varan lilla stadsdel innan vi deckade runt midnatt
'Singaporiansk" tid.
Jag halsar alla dar hemma en skon helg.
Mattias
Kommentarer
Postat av: Elin
Bra där! Äntligen någon som skriver vad ni faktiskt gör. Hoppas ni har det bra. Ta hand om min kusin! :)
Lycka till med den fortsatta resan!
Trackback
